Hösten 2016

Bättre sent än aldrig, eller?

Min höstsäsong blev inte riktigt som jag tänkt mig, men har varit ett steg på vägen på många vis. När VM inte blev som jag ville på grund av knäskadan var jag väldigt motiverad för att prestera på SM och få träna lite skog innan dess. Tyvärr ville knät inte ge med sig helt efter VM, och det blev en del rullskidor några veckor. Jag hann springa en DM-tävlingshelg när knäontet hade gett med sig, vilket resulterade i två DM-guld, ett i medel och ett i stafett med detta härliga lag!

dm-stafett-142

Klubben fick med sig massa bra placeringar från DM, jag hann starta upp skolan och jobba som fotograf på några sittningar på Chalmers, vilken härlig helg!

dm-stafett-154

FAIKs alla stafettsegrare

dm-medel

Karta från medel-DM

Lagom till att jag kände att jag kunde börja springa på knät kom någon konstig förkylning som höll i sig i ca en månad (!!!) med halsont på veckodagarna, men inget på helgerna (jag vet, det låter som att jag hittar på), vilket gjorde att jag ändå ställde upp på alla SM-tävlingar, dock med mycket funderingar innan. Lång-SM där jag slutade på 16e plats var en av de jobbigaste lopp jag sprungit, men jag fick ett otroligt driv och motivation att ta nya tag och försöka bli bättre till nästa år. Framför allt var det en kul helg med syrran som lagkompis och OK Linné som boendesällskap.

På medel-SM kvalet kände jag att jag hittade tillbaka till tekniken och gick trots den dåliga fysiska formen och vann kvalet, så härligt med lite besked att man faktiskt fortfarande kan, när det gått tungt ett tag.
På finalen var jag väldigt taggad men vissa dagar är sämre än andra och många tankar gjorde att mitt lopp inte alls blev vad jag ville, både fysiskt och tekniskt, och jag slutade på en 25eplats.

16-09-23-sm-medelkval-1a-214445215_1778681142352264_3118385087655917385_o

Mitt lopp från medel-SM kvalet

medel-sm

Klubben som var på plats

Efter SM-helgerna kändes det ändå som att jag hade tid att bli frisk, men det höll i sig ytterligare och jag fick stå över att spring Suunto Games i Estland. Där någonstans blev jag ändå frisk och äntligen kunde jag träna på på Estlandslägret, dock väldigt sänkt av de månader som varit. Mycket skola följde, även 25-manna som inte heller blev som jag tänkt när det kommer till orienteringsprestation. Jag lärde mig mycket av den helgen, framför allt att inte lyssna och ta åt dig av random människor som klankar ner på din orienteringsteknik när du haft en dålig säsong bakom dig. En tjej som sätter (ibland lite för) höga krav i både skola, orientering och socialt liv behöver inte höra att hon ”borde se sig i spegeln och säga att detta inte duger”.  Hade trots detta en superbra helg med klubben och med vänner.

Jag blev uttagen att springa sprint och lång på världscupavslutningen i Schweiz vilket jag blev väldigt glad över (tack för förtroendet!) och gjorde det med. Långdistansen blev en utmaning att kämpa  emot negativa tankar och björnbärssnår, medan sprinten blev en bra teknisk prestation med en för låg fysisk nivå. Jag fick ut väldigt myclet av helgen och känner att jag smått tar steg för steg för att förhoppningsvis utvecklas och kunna prestera bättre i framtiden. På lången slutade jag 31a, och på sprinten blev jag 19e.  Jag sprang även sprintstafetten men på en herrsträcka för att föra Sveriges andralag in på en placering.
rsty7889-2762-800-600-100wc-final-sprint-2016-19e

I totala världscupen slutade jag på en 41a plats, något jag tror jag har kapacitet till att förbättra till nästa år! En av höjdpunkterna var att få sitta i ledarstolen ett tag under sprinten ! 🙂

Efterföljande period gick jag i princip i exil för en av de tuffaste tentapluggsperioderna vi kommer ha på Chalmers med tentor i flervariabelanalys, hållfasthetslära och matematisk statistik. Om jag klarade dem återstår att se, men jag gjorde mitt bästa utefter förutsättningarna med en hektisk höstsäsong inom orienteringen som inte gett så mycket utrymme för skolarbete.

Nu har jag haft lite utrymme att slappna av, och är mer taggad än någonsin på det nya träningsåret som kommer, då jag ska bli BÄST! Jag har många utvecklingsområden att ta tag i från utvärderingen av 2016, och en av de större är att försöka övertala mig själv att gå ner lite i studietakt för att kunna satsa på orienteringen på riktigt. Jag har även en del andra förändringar att göra, exempelvis är det dags att gå upp i träningsmängd och planerar att göra en ökning på ca 10% i träningstid. Jag har förstås också mycket bra att hålla kvar vid då mitt 2016 ändå var ganska bra, med de mest framstående resultaten i och med segern i testloppet till EM, bronset på SM-sprint och bra lopp på VM-tester vilket resulterade i VM-debut.

Summering av träningsåret 2015/2016 resulterade som planerat i 453h träning, 38 sjukdagar (för mycket, jag vet),
och för den som är nyfiken presenterar jag träningsformsfördelningen och intensitetsfördelningen.

 

intensitetsfordelsning-senaste-365-dagarna-1traningsformer-senaste-365-dagarna-1

I helgen väntar uppstart av nya träningsåret i och med landslagets höstsamling i Ånnaboda vilket kommer bli riktigt kul! Jag är i år en del av utvecklingslandslaget och därmed kommer få ta del av massa bra träningsläger och samlingar.

/S

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *