20-årsfest, italienresa och besvikelser på 10-Mila

Hej igen, jag är tillbaka (!!!!) efter en intensiv period bestående av bla. flytt från Halden, 20-årsfest för Matilda, en kortare resa till de italienska alperna och ett 10-Mila som inte blev vad jag hoppats på.

Vi börjar från början: Jag lämnade Halden med Matilda under onsdagskvällen för 2v sedan. Dagen efter var det firande av min mammas födelsedag (frukost på sängen, rullskidlångpass med Johanna, släktmiddag och sen upp för att se valborgselden). Mitt rum hemma i Falköping ser ut som ett bombnedslag med alla saker jag har, men under dessa dagar fanns ingen tid att packa upp.

Första maj körde jag ett tidseffektivt intervallpass på stigen med trappor uppför Mösseberg. 6 intervaller med blodsmak och ben som viker sig när man kommer upp till toppen, inte konstigt att pensionärerna på sin fredagspromenad blir oroliga och frågar hur man egentligen mår. Sen bar det av till Falkenberg för att fira min fina vän Matildas födelsedag tillsammans med ca 20 andra gäster. Kvällen var awesome och innehöll bland annat tipspromenad om Matilda, supergod mat,  lekar, dansuppträdanden, presentjakter, mikro-OL, födelsedagssång på både svenska och norska, tårta och dans till långt in på natten. En oförglömlig kväll helt enkelt!

11201854_10153185197893780_3058023993737465356_n 11178270_10153185198823780_2521313453421031996_n

 

 

 

 

 

 

20150502_010454

11205102_10153185197523780_5349238485507691389_n

 

 

 

 

 

 

 

Dagen efter var vi många som vaknade i Matildas rum för att sen sitta ute på sen soliga altanen och prata igenom gårdagen. Vi for glada hem till Falköping och jag började packa inför en veckas boende i packsäck = måste packa lätt = jättesvårt!

11218522_10153185242343780_2507659960968512144_n

 

 

 

 

 

 

 

 

(Bilder tagna av Matilda)

På söndagen sprang jag en liten tävling i Ulricehamn, kul att hänga med klubben på mindre tävlingar, precis som förr! Sen hängde jag på Arvid till Göteborg och höll ett föredrag för Lerums juniorer och ungdomar om hur jag jobbar mentalt inför tävlingar. Direkt till Landvetter för att sen flyga till Bergamo i norra Italien där jag övernattade på ett litet bed and breakfast där ägaren förvånande nog pratade flytande svenska.

Måndag morgon, min italienska kompis Lia som jag träffade på EYOC 2013 mötte mig på tågstationen och vi for till hennes hemstad Bolzano där vi tog en kvällsjogg i stan och sedan middag med hennes familj som bara pratar tyska och italienska (bra träning för mig att få upp tyskan igen!).
Dagen därpå var det dags att dra upp i bergen. Jag och Lia tog bilen, stannade vid ett litet bageri innan vi stack ut på en karta kallad ”little Sweden” eftersom den tydligen liknade svensk terräng. Detta visade sig faktiskt vara den enda italienska karta jag orienterat på, under ett läger med Eksjö OLGY 2012. Nu kändes som att jag flög fram i den 25gradiga värmen, lite skillnad nu från förra gången vi var där då det var snö och jag bröt pga. knäproblem.
Vi fortsatte vår bergstur och började springa upp mot Weisshorn, där vi på toppen stannade och åt vår medhavda lunch (sjukt gott italiensk bröd med kryddor, ost, lufttorkad skinka och choklad) och såg på utsikten över Dolomiterna. Helt underbart pass och när vi kom ner stoppade klockan på 2.5h löptid. Under kvällen var vi lite slitna så stannade hemma, åt god mat, snackade mycket och hade det trevligt!

20150505_151743 Snapchat-8330958976855190663 20150505_135052 20150505_140951

 

 

 

 

 

 

 

 

20150505_145702

 

 

 

 

 

 

 

På onsdagen tog jag en förmiddag i stan, tog enpromenad som slutade med en kaffe och tidningsläsning på en uteservering medan Lia var och övningskörde. Sen drog vi till en karta, körde masstart på en kortare bana och fortsatte sen med pyramidintervaller inför helgens 10-Mila. På eftermiddagen tog vi en promenad in till stan igen där det fanns en jättefin marknad med frukt och grönsaker. Italien slår ju allt när det gäller mat! Bolzano visade sig vara en superfin gammal stad också, blir sugen på att spendera en längre tid här nere i alpområdet!

20150505_122832 20150506_142722

 

 

 

 

 

20150506_104212

20150506_185014

 

 

 

 

 

 

Torsdagen innebar hemresa, men vi hann först träna ett pass vid en fin sjö, jogg plus styrka som gav många glada kommentarer från tyska turister i vildmarkskläder som gick förbi. En lång tågresa, en lång flygresa och vid midnatt kom jag till Stockholm där jag övernattade på ett hotell.

Under fredagen tog jag långfrukost och drog sen in till Stockholm för att luncha med Arvid H som står högvakt vid slottet. På eftermiddagen drog jag sen ut till Bagarmossen för att jogga med Klintan, och sen bo i Gustav och Helenas lägenhet till lördagen.

Snapchat--6463779782995547775

På lördagen drog jag ut till Skepptuna där 10-Mila skulle gå av stapeln. Jag hade 3 stafetter inplanerade under 12h, först ut en mikrosprintstafett med Långhundra (där jag gjorde en fruktansvärt dålig förstasträcka, men tack vare mina lagkamrater Simon och Jenny vann vi tävlingen och fick 2kg baltisk choklad).

Sen kom damstafetten där jag skulle springa sistasträckan i Falköpings damlag. Vilma och Amanda inledde fantastiskt och låg uppe på en 30e plats! När det var min tur var jag sjukt taggad men då hände det som inte fick hända. I en nedförsbake efter ca 1/3 av banan kände jag hur foten vek sig och smärtan kom direkt. Men, dum som var är tänkte jag att eftersom det är stafett måste jag fortsätta springa och med tårarna i ögonen fortsatte jag. Efter ca 2/3 av banan kom en vätskekontroll och då kunde jag helt enkelt inte fortsätta, foten hade varit ungefär såhär sladdrig https://www.youtube.com/watch?v=mjQcpyYbgZU  och jag hade vrickat till den flera gånger igen. Jag fick bryta loppet och åka bil med en funktionär tillbaka till arenan. Fortfarande fullt inställd på att jag skulle springa nästa stafett (6e sträckan i Nightfoxes Internationals damlag i herrkavlen http://www.orientering.se/grenar/orientering/nyheter/harardamernasdreamteam-strackaforstracka/ )

IMG_20150422_12313310406346_10152748625241039_3049866854437319355_n

 
Sjukpersonalen fick övertala mig att det faktiskt inte skulle gå att springa och jag fick snopet hoppa iväg på ett par kryckor och följa herrkavlen utan att delta. Det var fruktansvärt tråkigt att inte få springa under natten, detta var en grej jag sett fram emot så länge!Men något som piggade upp var ett besök till teamsportiatältet där jag fick med mig 2 par nya orienteringsskor från VJ! Mina favoriter är helt klart VJ Irock som jag förmodligen kommer springa både sprinten och långdistansen på nästa Swedish League i.
Då kom också tankarna på nästa helgs Swedish League och uttagningstester, skulle foten hinna läka tills dess?!
Det blev en natt med mer sömn än planerat, och dagen därpå for vi hem, hela familjen i en bil. Har inte träffat brorsan på över ett halvår, så det var kul att få lite tid tillsammans igen.

Måndag och tisdag nu har jag lagt allt fokus på att få lite ordning på mina saker. Att packa upp från ett halvår i Halden innebär inte bara att lägga saker på sin plats, utan mer om att hitta plats till allt och undvika för mycket stök i lådor och skåp. Tur att jag är en människa som ser sortering och pyssel som avkoppling snarare än stress.

Imorgon kommer vi att ta bilen upp till Säter för andra tävlingshelgen med Swedish League och även uttagningstävlingar. För mig är detta den absolut viktigaste tävlingshelgen på hela vårsäsongen och därför hoppas jag att den vrickade foten inte ska sätta stopp för mig. Det återstår att se och nu börjar nervositeten komma krypande.

Nu blev det visst ett sånt där monsterinlägg igen, men bättre sent än aldrig, inte sant? 😉

Ska försöka uppdatera igen efter sprinten på torsdag

Ha det fint tills dess!
/S

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *